Why..

Hmm..
--Läget? Uhm.. Det är bra. -Okej,, Samma här.
--Vad gör du nuförtiden då? -Jag pluggar och bor i kollektiv.
--Jaha, pluggar du data? -Jo det gör jag, datavetenskap. Du då, hörde nåt om fristående kurser?
--Det är lite fel, läser XXXX-programet. -Låter intressant.
--Det är det. -Hoppas du trivs med plugget och nya lyan..
--Det gör jag. -Vad bra.

Så kan det kanske låta.. När man träffas för första gången efter ett par år utan alltför djup och tät kontakt.
En sak jag märk på senare tid är hur människor interagerar med andra personer, hur deras fysiska och psykiska förhållnings sätt påverkas av situation och miljö samt vilket sällskap de befinner sig i. Inte gjort några djupare studier kring mina iaktagelser men det är något som man lätt märker bland folk jag känner och umgås med. Allt på gott och ont.

I höstas var jag hemma hos päronen i min hemstad och upplevde en känsla av tillbehörighet. En nostalgisk känsla som var jätte stark då jag lite smått onykter stod i mitten av en väg på en centifug och bara insöp småstadskänslan och den familjära miljön jag så väl kände till. Denna känsla var igår totalt bortblåst då det regnade och jag cyklade uppför en lång backe på väg till en kompis på andra sidan hemstaden. Har jag tappat bort nostalgin? Eller var det bara vädret och dagsformen..

Lyssnar på Hell on Wheels, bandet som jag nämnt tidigare. Grymt bra live. Grymt trevlig sångare. Bra show. Mina totala dansanta steg jag tagit på [HG] ökade i antal med 100%. Stampa takten och rycka på huvudet i otakt räknas inte. Om ens kära lilla bror säger "ska vi röja" då kan man inte med hjärtat i behåll säga "nej". Det var en total urladdning av energi som skedde under sista halvan av spelningen. Trots urladdningen fick jag en enorm energikick som jag lever på nu. Den måste räcka i två veckor för det är påskuppehåll för John Doe, Doe(Homer Simpson) alltså. Får lyssna in mig på kommande band. Några spelningar kvar innan terminen är slut.

Återigen till att åka hemhem. Jag känner ingen "besöka alla stress" denna helg. Jag har lov, behöver inte vara effektiv. Hade en lektion med min underbara mormor om hennes nya mobiltelefon. Enklaste modellen, känns dock inte så enkel som den skulle kunna vara. Antalet knappar kan minskas. Mindre antal profiler och ett enklare sätt att byta dessa. Större text, större display, större knappar. Antalet äldre person ökar i samhället, det borde väl mobilnissarna märka. Inte bara unga nyttjar mobilfrihet. För äldre är det mer mobilsäkerhet som lockar, eller deras barn vill veta att om något händer kan tanter och gubbar kalla på hjälp snabbt.. Ringde några samtal för att se om någon har tid att träffa mig, men inte många hade det. Har alla glömt bort mig? Det var nog bara fel helg, och jag kunde ju ringt i veckan och bokat en tid. På iSland har man inte detta tidsboknings-måste, enligt en svensk spion tar man lite lättsammare på tider och planerar inte allt i detalj om man inte måste. Ibland ett problem, men det låter ganska skönt och avslappnat. 5 minuter före i lumpen, 15 mintuer och ibland mer på universitetet. Vem har rätt? Jag trivs med nåt där emellan. Typ 5 över hel brukar jag vara på plats.

Vi var på gayklubb och skaka rumpa hela natten-- sa en kompis. Låter skit kul, jag har aldrig varit på gayklubb.

/Erik